CITAT MIA LUNDSTRÖM 13/9 - 10
-
"Kan inte jobben bara slängas i händerna på oss?"
-
Man kan visst alltid ha tur, solen började steka direkt vi skulle dra oss iväg, så vi har haft underbart hela dagen. Dock så hade vi klätt oss för ett lite svalare väder så vi har varit helt kokande. Men varför klaga. Idag lyckades vi hitta överallt utan karta för första gången vilket är vääldigt förvånadsvärt.
-
(Paus för härlig middag ute på terassen)
-
Så, mätt och belåten. Vilken lyx jag hade, ligger uppe på rummet och hör Nina nerifrån "Maten är klaaar". Tyvärr följs det av "det blir ingen vana". Så, tillbaka där jag slutade.
-
Vi började vandra till Biblioteket igen för att skriva ut ninas cv:n. Det blev en hel bunt. Jag försökte skriva ut några fler åt mig men den där jävla (usäkta språket) norska mac:en alltså, gick ingenting på den! Sen börjar vi vandra ner mot stan, ser 7eleven och kommer på att vi ska köpa telefonkort till mig. Där var det slut men vi hittade narvesen där de hade så nu har jag ett norskt nummer. När vi kommer ut från butiken så är det en kille som halverst flyger på oss och säger "JOBBA FÖR MIIIG" nästan. Nämen han ville sälja typ.. ström till oss (?) på norska och vi kommer in på att vi är svenskar just flyttat hit och blabla. Han säger "har ni jobb?" men nej det har vi ju tyvärr inte. Då säger han "Vill ni ha jobb?" haha ja det är ju klart man vill. "Kom, ni ska jobba för mig" ungefär. Så någon gabriella ska ringa oss imorgon och sen ska vi träffa henne och jag vet inte vad de snackade om riktigt, har knappt hört 2 killar babbla så mycket någonsin!
Så... jobben slängs i händerna på oss;)
-
Därefter var det dags att gå till likningskontoret igen för att fixa skattepapperna och D-nummer. När vi kommer dit så är det ingen kö alls så vi hinner knappt skriva under papperet. Lite smått skillnad från igår. Tjejen var väldigt trevlig och allt gick supersmidigt så om ett tag kommer vi få ett D-nummer hem i lådan osv.
Allt gick så smidigt idag så då tänkte vi att nuuuu springer vi och slänger iväg lite CV:n, och värsta käckt, vi båda har ju norska nummer nu så då skulle vi ringa varandra när vi var klara. MEN FUNKAR DET, NEJ! man måste registrera sig som användare av numret och den lappen måste man faxa eller scanna in och skicka iväg. Jahapp. Dessutom inser då Nina att "Men ojoj, hon på bibblan gav mig inte änns hälften av mina cv:n som jag skrev ut" Så det var bara att börja vandra upp till biblioteket igen. Som tur var så fanns hennes papper kvar men de hade ingen fax eller scanner så vi börjar vandra hemåt. Påvägen sprang vi in i ett internetcafé där de hjälpte oss scanna och så, hur trevlig som helst även när vi inte änns fattade hur man skulle skicka ett mail (ungefär).
-
Det var allt som hänt hittills gott folk. Nu ska vi ta tag i någonting. Tjing.
-
Kommentarer
Trackback